Han säger

Men är det inte en överdriven häxjakt just nu?

Och det är klart att han gör. Ett helt liv har han levt där mäns övertramp och övergrepp flabbats bort eller nonchalerats. Och nu helt plötsligt ska man stå till svars? Få kritik? Bli outad för det man har sagt och gjort? Det är klart att han tycker att det är överdrivet – män har alltid kommit undan och nu gör de inte det.

 

Han säger

Men är det verkligen så farligt med en klapp i baken?

Och det är klart att han gör. Ett helt liv har han levt där klappar i baken, och händer som snubbar bröst, och blickar som synar kroppar uppifrån och ner, och en puss i förbifarten aldrig väckt så stor uppståndelse. För att kvinnor inte har trott att de får säga ifrån eller blivit hånade när de väl gör det. För att kvinnor har vänt obehaget inåt – vilket ju är skönt för alla utom kvinnan. Och nu så ska sådana saker få reprimander? Nu ska man behöva tänka efter och höra sig för om klappen i baken är önskad eller inte? Då räcker det inte att kvinnor säger, skriker, och skanderar att jo – så farlig är det. Så farligt är det för mig. För ett helt liv har han levt utan att lyssna på vad kvinnor säger, så varför ska han tvingas börja nu?

 

Han säger

Men tänk på alla som kommer bli oskyldigt anklagade till höger och vänster nu!

Och det är klart att han gör. Ett helt liv har han levt i ett samhälle där kvinnors vittnesmål automatiskt bemöts med misstanke. Där offret blir den skyldiga – skyldig till att klä sig för utmanande, skyldig till att överdriva, skyldig till att inte skrika tillräckligt högt, skyldig till att förstöra den anklagades liv, skyldig till att såra hans familj. Att vi vet att det statistiskt sett är väldigt ovanligt med falskanmälningar spelar väl inte honom någon roll: han har ju lärt sig att kvinnor som säger ifrån till män går att avväpna, trycka tillbaka in i ledet, genom att säga att hon hittar på.

 

Han säger

Men hur ska någon stackars man överhuvudtaget våga flirta nu då?

Och det är klart att han gör. Ett helt liv har han levt där hans egna behov har varit primära och där andras reaktioner på dessa varit sekundära. Ett helt liv där kommentarer och oönskade händer på kroppar varit hans rätt och där de som sagt ifrån varit ”för känsliga”, ”inte kunnat ta en komplimang” eller ”inte haft humor”. Trots att det för många kanske känns självklart att om man inte kan skilja på flirtande och sexuella trakasserier så ska man nog hålla sig från det helt och hållet. Men det är klart att han tycker att det som är ett problem med att kvinnor blir antastade dagligen är att det blir jobbigt för männen. Det är klart.

 

Han säger

Men jag har minsann också blivit nypt i rumpan och det var ingen stor grej!

Och det är klart att han gör. Ett helt liv har han levt utan att uppleva samma strukturella förtryck som kvinnor lever i varje dag. Där ett nyp i hans rumpa, hur oönskat och fel det än är, aldrig behöver resultera i en rädsla att blir våldtagen. Att få ett piller i drinken och bli insläpad i en taxi till någons sovrum. Ett helt liv där han aldrig behövt hantera alla delar av förtrycket många gånger samma dag. Där han aldrig behövt vara rädd för att gå ut när solen har gått ner.

Där han aldrig har behövt skriva långa inlägg om alla trakasserier och övergrepp han varit med om från olika män han träffat från att han var 3 år och fram till idag. Det är klart att ett nyp i rumpan känns harmlöst och oproblematiskt när det aldrig har lett till ett viskande hot om våld i örat, fingrar hårt uppstuckna i underlivet eller en främmande kropp som trycker dig mot väggen så hårt att du inte med all din styrka kan ta dig loss.

 

Det är klart att han säger de här sakerna. Det är klart att män, efter att ha fått se tusentals kvinnors berättelser om övergrepp och trakasserier, säger de här sakerna. För varför skulle de vara empatiska varelser som hör och sedan säger ”Fy fan så fruktansvärt – vad kan jag göra för att det här ska sluta?” när de aldrig har behövt visa empati tidigare? Varför skulle de sätta sina behov av att misstroendeförklara, nedvärdera, bortförklara och urskulda sig åt sidan för att kvinnor – KVINNOR – har farit illa?

Ja, det är klart. Om man frigör män från allt ansvar vad gäller deras handlingar och empatiska förmåga så är det självklart att de säger dessa saker.

 

Om vi däremot tror och tycker att även män är skyldiga att justera sitt beteende för att 1. inte bryta lagar, 2. behandla andra som jämställda och jämlika människor som förtjänar respekt och 3. för att inte systematiskt utsätta andra människor för saker som dessa säger skadar och sårar dem så nej, då är det inte så klart.

Om vi tror att män är vuxna individer med ansvar och skyldigheter, med gränser för vad de får säga till och göra med andra, så är det inte så klart överhuvud taget.

Då är det fullständigt jävla orimligt.

 

 

 

 

 

8 Comments

  • Om du vill nå fram till män som faktiskt känner sig osäkra när det gäller ”gränsfall”, försök att besvara hans (ibland lite korkade) frågor. I stället för att håna. Det är inget konstruktivt sätt. Inget av könen har 100% rätt, eller fel. Det är ju inga friska, vettiga män i skor som menar att sexuella övergrepp är ok. Det hoppas jag du håller med om.
    Det är både felaktigt och kränkande för vanliga(många) män och många kvinnor när verkligheten definieras av en part. Och beskrivs som om övergrepp och kränkningar är det normala beteendet människor emellan. Det finns en fara i att likställa oskyldiga (jo jag hävdar att de finns) kontakter med oönskade flörtar.
    Med det sagt, vill jag ändå hävda att den här kampanjen är viktig och kommer att få stor betydelse som en ögonöppnare för alla. Både män och kvinnor. Ja, jag hävdar nog att man får se det som att ändamålet helgar medlen. Så länge som rättssamhället inte anser sig ha resurser att beivra sexuella övergrepp, så länge som kränkningar i skolan och på arbetsplatser inte tas på allvar, måste kampen för rättvisa fortsätta.

    • Nej, det håller jag inte med om. Att stämpla män som kränker, trakasserar och förgriper sig på som psykiskt sjuka undantag understödjer bara problemet. Så ser inte verkligheten ut.
      Att män skulle tycka att det är kränkande när kvinnors vittnesmål och brottsstatistiken visar hur verkligheten ser ut är deras problem. Faktum är att det bara visar på problemet.
      Och hur många gånger tycker du att jag ska förklara detta pedagogiskt för män som inte visar någon som helst vilja att förstå? Den här insändaren är inte en undran utan ett deklarerande. Det visar ingen vilja att förstå problemet och sådana individer kommer inte jag att dalta med. De är vuxna individer som om de skriver dumheter ska få höra att det är dumheter.
      Hur du väljer att bemöta dem är upp till dig, Bengt. Men jag tror heller inte att du som jag sitter och tar de här diskussionerna med dem varje dag.
      Men vill du har mer pedagogiskt material kan du läsa vidare på den här bloggen och till exempel ta en titt på Flirtskolan. Håll till godo.

    • ”Om du vill nå fram till män som faktiskt känner sig osäkra på gränsfall ” Så börjar du ditt inlägg Bengt.. Redan här blir jag orolig och undrar om du har förstått vad allt det här gäller?
      Förstår du att det handlar om att INTE få en antenn uppstucken mellan benen, om en kvinna böjer sig fram för att plocka upp något….JA det här hänt mig på min arbetsplats AV min manliga chef, som sen stod som ett frågetecken och till slut fick ur sig ”har du PMS” när jag rör ifrån och blev förbannad. Förstår du att det handlar om att inte få oönskade bilder på era kära juveler skickade till mig FRÅN manliga chefer, som undrar om just JAG skulle vilja få den äran att ”bli omhändertagen” på deras hotellrum just denna natt?
      Det handlar inte om att börja tycka om någon, att börja känna känslor för någon, prata med någon, det handlar om respekten för varandra. Åt BÅDA hållen!!
      Och så länge respekten inte finns så kommer dina undringar om ”gränsfall” alltid att finnas tyvärr.

  • Manssamhället väntar bara på att det ska blåsa över och allt blir som vanligt. Tyvärr blir det nog så. Veckans brott 24/10 satte Leif G W Persson fingret på verkligheten med arr säga att 10 % av ärendena kommer att utredas. Vad händevsedan med dem? Representanten för rättsväsendet sade att man måste höra båda sidor och det är självklart men då ska båda värderas lika. Kvinnor får skylla sig själva om de är berusade medan männen ”inte minns för att de var berusade”. Läkare måste också få utbildning i att skriva intygen som ligger till grund, de gånger kvinnan kommer dit. Allt ska dokumenteras, minsta blåmärke, rivsår, om hon har mens eller inte. Finns det hudavskrap under naglarna ska det också undersökas. Rättsväsendets representant verkade varken förstå eller vara intresserad av problemet.
    Kvinnor får fortsätta den hör kampen med hjälp av en del av manssamhället. Från politiskt håll skrivs det lagar men det måste till resurser för att efterlevnaden ska följas.

    • Men om vi ser till att det inte blir så så kommer det inte att bli det! Ringar på vattnet som nu #tystnadtagning

  • Jag förstår inte alla mäns rädsla o upprördhet av #metoo ? Vi som faktiskt är vettiga killar har väl inget att oroa sig för? Att kvinnor är mistänksamma o en viss rädsla är väl rätt förståeligt! Bara kolla hur det är rutomkring. Och de grabbar/män som är rädda för en ”häxjakt” borde nog fundera på varför.
    Vad har vi att oroa oss för? Att tänka till en eller två ggr när man säger eller gör nåt mot sina kvinnliga bekanta/kollegor/kompisar eller på krogen.
    Detta är en sakfråga för kvinnor som är trötta på gammal mentalitet. Låt fokus på detta vara enbart just nu på #metoo .
    Vi karlar klarar nog oss utan att behöva känna oss kränkta och ifrågaätta eller komma med egna sakgrågor. Kram från en man som stödjer #metoo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *