En Facebookvän delade en insändare publicerad i UNT.

En insändare skriven av Anders som tycker att #metoo har gått för långt.

En till man som inte förstår grejen.

Så ska vi förklara den för honom? Det gör vi!

 

Anders, du tycker alltså att eftersom det finns tjejer och kvinnor som klär sig i ”snygga och utmanande kläder” så vill de vara snygga för dig och därför är dina blickar och visslingar på stan bara komplimanger som de ska bli glada för. Du tycker att det är samma sak som att du tittar på en snygg bil utan att ägaren till denna tar illa upp. Och du menar också att allt detta är ett spel mellan man och kvinna som funnits i alla tider.

Absolut, det finns en hel del kvinnor och män och icke-binära som tycker om mode och att få känna sig snygga – där har du helt rätt. Den liiiilla detaljen du missar är att du inte är domare av detta. Ingen är intresserad om din bedömning av deras utseende, Anders! Jag förstår att det här kommer som en chock för dig. Det kanske känns bättre om du sätter dig ned medan vi tar detta?

Kvinnor kan känna sig snygga oberoende av vad män tycker om dem. Vi behöver inte din respons, inte ditt godkännande, inte din ”uppskattning”. Faktum är att vi inte vill ha den. Vi vill inte det, Anders! Det berättar vi för dig på många olika sätt, bland annat genom #metoo. Att du inte vill lyssna på det utan istället slår fast att det hela har ”gått för långt” förändrar inte detta. Vi vill inte ha dina blickar, vi vill inte ha dina visslingar och vi vill inte ha dina oombedda kroppsrecensioner.

Och varför inte? Jo, eftersom att vårt utseende inte definieras efter vad du tycker om det som är det inte en komplimang. Det är en förolämpning. En överträdelse. Det är du som tar dig frihet att betygsätta våra kroppar och det har du inte rätt att göra.

Men bilen då? Förstår man inte skillnaden mellan en människas kropp och en bil tycker jag iofs att man ska hålla sig jäkligt långt borta från båda, men vi tar det ändå för säkerhets skull: En bil är en vara. Den är ett ting. Ett fordon som också är designat för att så många som möjligt ska vilja köpa det. En kvinna är inte en vara, inte ett ting, och inte designad efter att du ska vilja köpa henne. Är du med på skillnaden? Sluta jämför oss med fordon, Anders, det är osmakligt.

Vi avslutar med det här ”spelet” du refererar till. Det där som förekommit i alla tider. VI VILL INTE SPELA DET!

Vi har inte fått vara med och sätta reglerna. Dessutom fuskar ni HELA TIDEN. Reglerna ni själva satt – utan att fråga oss märk väl – följer ni inte ens själva. ”Det är inte ok att tafsa” skriver du som läste du ur regelboken. Och ändå gör ni det hela tiden! ”Det är inte ok att göra närmanden” skriver du. Och ändå gör ni det hela tiden! Varför skulle vi vilja spela med er?

Och när vi då säger att ”Hördu Anders, den där gubbslemmiga, suktande blicken du smetar in min kropp med upplever jag som ett närmande och jag vill inte ha det!” så säger du att det är VI som gått för långt?

 

Har det landat hos dig nu? Har polletten trillar ner iallafall en aning? Inte det nej… Då sammanfattar vi:

Vi vill inte spela ett spel som ni hittat på. Ditt behov av att blänga på kvinnor trumfar inte kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar. Din definition av vad som är en komplimang slår inte vår definition av det när det är vi som är mottagare. Du kan inte ge mig en bajsmacka och säga att jag ska ta det som en bukett rosor bara för att du inte känner skillnad på lukt och doft.

 Me too-rörelsen har inte gått för långt, Anders, men du har. Behåll din bajsmacka i framtiden. Ok?

 

 

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *